Skolvärlden

Svt Nyheter rapporterar den 4 december 2018 om Skolinspektionens granskning av 23 gymnasieskolor som visar att högpresterande elever inte får tillräckliga utmaningar i sin undervisning. Mer än en tredjedel av lektionerna i granskningen ger inte tillräckliga utmaningar för högpresterande elever och över 40 procent av matematiklektionerna visar sig ge för låg stimulans. Samtidigt visar granskningen att majoriteten av elever känner prestationsrelaterad stress, vilket direkt går att koppla till bristande återkoppling från lärare. Skolinspektionen menar att återkopppling måste bli tydligare och att undervisningen både behöver fördjupas och snabbas upp.

Svt Nyheter

Trots att detta är en nyhet i svenska medier, är det ingen nyhet internationellt. Inom begåvningsforskningen är Sverige känt som en anomali, vilket Skolvärlden kunde rapportera om samma dag. Samtidigt som Sverige delar ut nobelpriset för banbrytande innvoation och framstående exellens, är vi sist i världen att uppmärksamma begåvade barn och deras behov i skolan. Det här har fått långtgående konsekvenser för särsilt begåvade/särbegåvade elever, inte bara när det gäller deras skolresultat utan även deras mående. Ingen mår bra av en skolgång som är understimulerande. Särskilt inte barn. De har rätt till ett meningsfullt lärande, precis som alla andra.

Nu har som sagt även Skolinspektionen lyft frågan och föreslagit vissa åtgärder. Förhoppningsvis sätter det press på skolledningar och utbildningsförvaltningar att lyfta kunskapen kring olika lärandebehov, även de särskilt begåvades.

Läs artiklarna i sin helhet:

”Högpresterande elever saknar utmaningar i gymnasiet” (Svt Nyheter)

”Högpresterande elever saknar utmaningar i skolan” (Skolvärlden)

Kategorier:Artiklar