Äntligen uppmärksammas särskilt begåvade elever i skolpolitiken!

Dagens Samhälle, 27 augusti 2018

Utbildningsministerns förslag
Under pågående valdebatt har inte mindre än tre partier formulerat förslag som angår denna tidigare bortglömda elevkategori. Ett av förslagen formulerades av utbildningsminister Gustav Fridolin, tillika Miljöpartiets språkrör. Detta byggde på ett möte på Utbildningsdepartementet i juni tillsammans med särskilt begåvade barn själva, deras föräldrar och yrkesverksamma specialister på området. Själv hade jag förmånen att ingå i den senare kategorin. Mötet utmynnade i debattartikeln ”Se de särbegåvade eleverna” i Dagens Samhälle (2018-08-27) som innehåller fem förslag:

1. Samla myndigheterna i ett särskilt uppdrag för särskilt begåvade barn.
2. Stärka samarbetet mellan stadier och mellan skolor och högskolor/universitet.
3. Distansundervisning ska betraktas som stödåtgärd.
4. Lagstiftningen bör säkra rättigheter för den elev som går i en högre årskurs.
5. Fördela medel till organisationer som arbetar för elever med särskild begåvning.

”Skolan måste byggas om för att kunna möta och utmana elever på olika nivåer.” skriver Gustav Fridolin och tillägger att kunskap och engagemang inom lärarkåren ska tas tillvara.

Liberalernas utspel
Söndagen 19 augusti presenterade Jan Björklund Liberalernas skolrapport ”Skolstart” som bland annat innehåller ett mycket välkommet förslag om en ”bättre skola för särbegåvade”. I den filmade presentationen av ”Skolstart” föreslog Björklund satsningar för ”mycket högpresterande elever” i form av spetsutbildningar liknande de för elever med begåvning för sport och musik, vilket han kallade  ”elitklasser”.

Ur Liberalernas skolrapport ”Skolstart”

Begreppet ”elitklasser” var olyckligt formulerat tillsammans med ett par andra missförstånd, vilket Riksförbundet för särskild begåvning replikerade på i Skolvärlden den 23 augusti.

Skolvärlden, 23 augusti 2018

Socialdemokraternas förslag
Tre dagar efter Liberalernas förslag, den 22 augusti, presenterade Socialdemokraterna sitt skolpolitiska program kallat ”Språngbrädan”. Programmet föreslår samarbetsprojekt mellan näringsliv och högskola, riktat mot vad de i DN kallar ”framgångsrika högstadieelever” (2018-08-22). Detta riskerar dock att missa verkligt begåvade elever som hunnit falla djupt ner i uttråkningssyndrom och uppfattas vara motsatsen till både ”högpresterande” och ”framgångrika” elever.

DN 22 augusti 2018

Vanliga missförstånd
Trots att samtliga politiska utspel angående särskilt begåvade elever är välkomna, riskerar de att befästa och fortplanta olyckliga missförstånd. Här följer de vanligaste:

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever är sällan vad lärare uppfattar som ”mycket högpresterande” eller ”framgångsrika”. Snarare tenderar de att släcka ner i den ordinarie undervisningen, eftersom den inte är anpassad efter deras kognitiva behov.

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever med mycket hög intelligensnivå som lever i socioekonomiskt utsatta miljöer, kämpar med funktionsnedsättningar, är traumatiserade, har dåligt självförtroende, är blyga, genomgår dåligmående, har svenska som andraspråk (eller ingen svenska alls ännu), och/eller är flickor, är sällan vad skolan kännetecknar som ”mycket högpresterande” eller ”framgångsrika”.

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever som inte blivit upptäckta, bekräftade eller fått en behovsanpassad undervisning under sina tidiga skolår, återfinns ofta bland elever som uppfattas ha studiesvårigheter uppe i högstadiet.

Grundläggande behov
Trots att Liberalernas och Socialdemokraternas förslag består av riskabla missuppfattningar, är initiativen ändå välkomna. Att börja prata om särskilt begåvade elever är det absolut första och mycket viktiga steget. Kunskapen om särskilt begåvade elevers grundläggande behov är nästa steg:

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever behöver upptäckas tidigt – men INTE utifrån prestation, utan från kognition. Dessa är inte nödvändigtvis synonyma i en skolmiljö.

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever behöver utmaningar, stimulans och stöd (i mina böcker kallat Pedagogiskt ABC) så tidigt som möjligt, gärna redan i förskolan, för att utveckla förmågor, färdigheter och välmående. Detta kräver förstås identifikation.

✔️ Särskilt begåvade/särbegåvade elever behöver en anpassad undervisning i SAMTLIGA ämnen ända från början, inte bara i matematik, naturvetenskap och/eller språk. Deras kognitiva behov sträcker sig långt över ämnes- och kursgränser och genomsyrar hela deras lärande, från dag ett i en pedagogisk verksamhet.

Alla elever har rätt till en likvärdig skola, även särskilt begåvade/särbegåvade. Och vi som ska åstadkomma och upprätthålla en sådan skola behöver alltså precis samma startkapital som vi avser ge våra elever, nämligen kunskap.

Alea iacta est. Kunskapstärningen är kastad.

Kategorier:Artiklar