Sommaren 2022 tog Saga Widlund kontakt med mig via min hemsida (Kontakta Mona). Hon var elev på ett gymnasium i Värmland och undrade om hon kunde få intervjua mig om särskilt begåvade elever inför sitt gymnasiearbete (kurs på 100 p).
Det blev början på ett mentorskap och en vänskap – och på Sagas undersökning om hur särskilt begåvade elever upplever skolan. Hon ville nämligen ägna gymnasiearbetet till att ta reda på om andra kunskapstörstande elever hade samma erfarenheter som hon själv.
Enkäten om särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan
Saga skriver i uppsatsen Särskilt begåvade elevers upplevelser av skolan – En enkätstudie med elevperspektivet som huvudfokus (2023) att hon önskar ge röst åt särskilt begåvade elevers tankar, historier och åsikter.
”Då jag själv är en av dessa elever och inte haft en alltigenom positiv upplevelse i skolan så vill jag nu undersöka om andra känner likadant”, skriver Saga.
Gymnasiearbetets fyra huvudfrågor blev därför till 32 enkätfrågor som spreds till särskilt begåvade unga med hjälp av Filurum, Mensa GCP och mig själv.
Upplever du att du får ledning och stimulans under din skoltid?
Sagas enkät fick 54 svar från nuvarande och tidigare skolelever mellan 12-25 år. De som svarade var primärt elever i högstadiet och på gymnasiet, men några även på mellanstadiet, några på universitet, medan några var yrkesverksamma och ytterligare några var vad vi kallar för hemmasittare.
På frågan om de upplever att de får/har fått sin lagstadgade ledning och stimulans under skoltiden, svarade de allra flesta nej.
Svenska skolor bryter frekvent mot skollagen
Endast 5,6% av informanterna i Sagas enkät menade att de fått tillräckligt med ledning och stimulans i skolan, men 63% hade inte fått ledning och stimulans alls. Många av de som inte fått ledning och stimulans lämnade även frisvar där de uppgav att de varit så uttråkade i skolan att det varit plågsamt att befinna sig där.
Eftersom så få av informanterna i Sagas enkät svarade ja på frågan om de får ledning och stimulans, är en av Sagas slutsatser att flera svenska skolor frekvent bryter mot skollagen (2010:800) kap 3 § 2. Den här slutsatsen korrelerar även med Skolinspektionens granskningar i frågan (tex. SI 2018 och 2022).
Vad särskilt begåvade elever önskar att skolan visste
En av Sagas frågor i enkäten handlade om vad särskilt begåvade själva önskar att skolan visste om dem. Här kom många frisvar, bland annat ”[Att] vi behöver utmanas istället för att få onödiga extrauppgifter.”
Fortfarande är det ganska vanligt att skolan blandar ihop begåvning och prestation. De särskilt begåvade elever som upptäcks får ofta mer att göra. Det är helt fel. Särskild begåvning handlar inte om behov av görande utan om behov av lärande.
Men många elever i Sagas enkät menade att de inte blivit upptäckta i skolan alls och därmed inte fått någon förståelse över huvud taget. Många hade till och med blivit avfärdade av lärare och rektorer, vilket satt djupa spår.
Sagas sätt att läka sina egna skol(s)år är att skriva den här uppsatsen. Att slippa känna sig ensam i sina lärandebehov och upplevelser av skolan är en läkande kraft i sig.
Uppsatsen är en gåva till oss i skolan
Framför allt är Sagas uppsats är en gåva till oss som arbetar i skolan, så att vi kan förstå den här elevgruppen bättre. Det är Sagas yttersta önskan. Därför publiceras uppsatens här i sin helhet, naturligtvis med Sagas varma medgivande.
Förutom uppsatsens intressanta innehåll, är den i sig en strålande manifestation av den underliggande och många gånger latenta förmåga som särskilt begåvade elever besitter – även om de likt Saga inte har fått sina lärandebehov tillgodosedda. Här ser vi hur särskilt begåvade elever plötsligt kan vidta okonventionella metoder och prestera långt över förväntad förmåga.
Bara särskilt begåvade elever känner meningsfullhet så kan de helt på egen hand vända svår understimulans till en ren framgångs-Saga.
Läs Saga Widlunds uppsats här:
Kontaktuppgift till Saga: saga.widlund@gmail.com
Lämna ett svar