Hur undervisar jag särbegåvade/särskilt begåvade elever?

Mona Liljedahl

svarar på pedagogers frågor om särbegåvade/särskilt begåvade elever

Frågorna består av avidentifierade hopkok från konsultationssamtal, respons på föreläsningar och alldeles vanlig vardaglig praktik, egen och andras. 

Fråga: Hur undervisar jag en särbegåvad/särskilt begåvad elev i ett klassrum fullt av elever med varierande behov? 

Svar: Denna fråga kräver flera svar. Och de flesta svaren kräver kunskap om dig själv, eleven och om särbegåvning. Nedan presenteras därför några frågor jag rekommenderar att börja med.

Fyra initiala frågor

För att svara på din fråga måste du först ställa dig själv följande frågor:

  1. Vad undervisar du i (vilket ämne, kurs, årskurs)?
  2. Hur undervisar du (vilken pedagogisk vetenskapsteori baserar du din undervisning på, vilka metoder använder du, vilka strategier har du att tillgå, hur ser din planering ut, hur strukturerar du en lektion, vilka samtalskanaler har du med dina elever, vilken elevsyn har du, vilka mål har du, hur ger du feedback, hur får eleverna visa sina kunskaper, hur tolkar du kunskaper, etc.)?
  3. Vilka förutsättningar har du i din undervisning (tillgång till it, datorer, grupprum, tid, din relation till eleverna, elevernas relation till dig och ditt ämne, stämningen i klassrummet, skolans inriktning, tillgång till kollegial samverkan, stöd från EHT och rektor, kunskap om betyg och bedömning, metoder för feedback, kunskap om särbegåvning, etc.)?
  4. Vem är eleven (ålder, personlighet, behov, begåvningsområden, omfattning av begåvning/intelligens, tidigare erfarenheter, social situation, hemförhållanden, språkbakgrund, mående, kön, etc.)?
Du själv är största svaret på frågan

När du har svarat på alla ovanstående frågor så är du säkert på god väg till ditt eget svar på frågan. Hur du ska undervisa en särbegåvad elev beror alltså i högsta grad på kontexten, där du och din skola utgör 75% av svaret, av punkterna ovan att döma. Den särbegåvade elevens egna förutsättningar utgör alltså bara en liten del av de möjliga lösningarna.

What’s good for the goose is good for the gander

Och när det gäller ett klassrum ”fullt av elever med varierande behov” så kan man använda ett klassiskt ordspråk från engelskan: ”What’s good for the goose is good for the gander!” (Översatt: ”Det som är bra för hongåsen är även bra för hangåsen!”) Alltså, det som fungerar bra för elever med behov av särskilt stöd, fungerar också bra för elever utan behov av särskilt stöd. Om du strukturerar din undervisning så att de som har brister i tex. sin ork, motivation, koncentration, läs- och skrivförmåga, men även för den som har behov av att gå djupare, bredare, högre, etc, så kommer din undervisning bli tydligare inte bara för övriga elever, utan även för dig själv!

Skolverkets rekommendationer

Och, trots att särbegåvade elever har en övergenomsnittlig förmåga för att just lära, vilket skolan alltså ägnar sig åt, så tenderar de att utmärka sig som elever med särskilda behov. Som Skolverket skriver i introduktionen till sin handledning Att arbeta med särskilt begåvade elever (2015): ”[…] det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.” Och i sina studier har begåvningsforskaren Roland S Persson (2010) visat att 92 % av nu vuxna särbegåvade upplevde skolan som ett rent helvete.

Särbegåvade elevers särskilda behov består alltså i att få undervisning utifrån sin nivå. Skolverket igen (ibid.): ”De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.”

Skolverket 2015

Skolverket 2015

Skollagen

Och det är inte valfritt. Enligt skollagen ska varje lärare i varje skola ge ”ledning och stimulans” även till elever som ”lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås” för att de ska ”kunna nå längre i sin kunskapsutveckling” (3 kap. 3 §).

Skollag 2010:800

Skollag 2010:800

Tre grundmetoder

Så. Svaret på frågan är alltså till allra största delen avhängigt kontexten, dig själv och eleven. Men. Det finns tre grundmetoder som du bör arbeta utifrån när du har en särbegåvad elev, oavsett vem du är, vem eleven är eller vilka omständigheterna är:

Acceleration – att gå fortare fram i kurser och/eller årskurser, ”tenta av”, pröva av, partiell förflyttning.

Berikning – utmaningar, mer komplext material, stimulans utifrån intressen, meningsfulla uppgifter, öppna uppgifter, verklighetsrelaterade uppgifter, uppgifter med ”riktiga” mål, etc.

Särskilt mentorskap – någon med samma specialintresse(n) som eleven, tex. högskolestuderande, professionell aktör, universitetslektor, etc, någon som med regelbundenhet både kan och vill samtala med eleven om livet och specialintressen (kan även vara någon intresserad lärare på skolan, såsom du själv!).

Acceleration, berikning och särskilt mentorskap

Kunskapstestning

För att eleven ska kunna accelerera så behöver man undersöka elevens kunskapsnivå. Mätning av särbegåvade elevers kunskaper kräver en frikoppling av kontextuella faktorer såsom hemspråk, förkunskaper (tex. sociokulturellt kapital) och tidsbegränsningar.

Många studier visar att särbegåvade elevers provresultat skiljer sig radikalt beroende på om eleven varit tidsbegränsad eller inte (se tex. Silverman, 2013). Hög begåvning och snabbhet har alltså inte alls något naturligt samband. Dessutom är präglas särbegåvade elever av perfektionism, som kan innebära längre processtid. Denna perfektionism i sig kan resultera i en oerhörd prestationsångest som lätt kan visa sig i stresskänslighet. När det gäller mer ”genomsnittligt” begåvade elever skiljer sig inte provresultat åt på samma sätt när de fått obegränsat med tid. Därför bör man vara på det klara kring vad det är man vill testa hos en särbegåvad elev: kunskapsnivån eller processtidsförmågan och eventuell stresstålighet?

All skriftlig testning måste därför kompletteras med samtal, där eleven får möjlighet att utveckla sina resonemang. Särbegåvade elever är fantastiska på att analysera och tänka komplext, men kan lätt övertolka testfrågor som är lite för ”enkla”. Elever med hög abstraktionsförmåga söker alltid efter underliggande budskap och kan därför hamna i diket om man efterfrågar ytkunskap.

Man får heller inte haka upp sig på kunskapsluckor, eftersom särbegåvade elever har en fenomenal förmåga att överbrygga luckor i sina faktakunskaper på nolltid när de väl är motiverade. I en testning av elevens kunskapsnivå bör man därför utgå ifrån att undersöka elevens förståelse, inte faktakunskaper.

Läraren

Den absolut allra viktigaste faktorn till din fråga är du. Din undervisning måste inte vara exceptionellt revolutionerande för en särbegåvad elev. Du måste inte själv vara expert inom ditt område eller vara supertaggad i klassrummet varje dag eller varendaste lektion. Det räcker med att du är öppen, nyfiken och relationell. Särbegåvade elever är i första hand känsliga för din inställning till dem, så om du lyckas skapa en god relation och ett bra klassrumsklimat så är du fri att experimentera. Är du dessutom humoristisk är det en bonus. Särbegåvade elever präglas ofta av en underfundig humor och trivs i miljöer som präglas av humor blandat med allvar.

The Golden Circle (Simon Sinek)

The Golden Circle (Simon Sinek)

Utgå gärna ifrån ”The Golden Circle”-modellen av Simon Sinek (Se bilden ovan, snabbt nedtecknad av en särbegåvad elev ur minnet från Sineks Ted Talk. Så, menar eleven, ska skoluppgifter fungera!). Alltså, börja i kärnan ”varför” och ta ut riktningen till vart ni ska, dvs. ”vad”. På så sätt presenterar du meningen med din undervisning och/eller ditt stoff och öppnar möjligheterna för berikande ”hur”-metoder .

Och fråga den särbegåvade eleven själv vad den tycker! Om eleven har tillit till dig så kommer du att få ärliga svar och förslag på förbättringar och alternativ. Öppna ögon, öron och hjärta för vad den särbegåvade signalerar, så är du på god väg.

Och släpp prestigen! Det är mycket, mycket troligt att den särbegåvade eleven är mer intelligent än du. Men – och detta är viktigt – eleven är fortfarande ett barn och i högsta grad beroende av dig och den miljö du skapar. Det är du som är den vuxne, det är alltså du som måste ta initiativ och ge förslag på lösningar – inte den särbegåvade eleven! Ta hjälp av din rektor, dina kollegor eller andra när du kör fast. Den särbegåvade eleven behöver dig!

Vadå kön?

Slutligen så kanske du undrar vad kön har att göra med särbegåvning, utifrån rekommendationerna i fråga 4 högre upp på sidan? Tyvärr visar forskningen att kön är en avgörande faktor för att upptäcka begåvade elever. Flickor har visat sig dölja sin begåvning i högre grad än pojkar och tenderar därför att gå obemärkta förbi i klassrummet (se tex. Freeman, 2005, Persson, 1997 och Kullander, 2013). Men med bättre ”glasögon” så kommer säkert denna obalans att jämnas ut. Det för oss tillbaka till punkt 3 högre upp på sidan, dvs. dina egna förutsättningar som inkluderar din kunskap om särbegåvning. Ju mer du vet om särbegåvning, ju större chans att du upptäcker dina särbegåvade elever, oavsett kön, och därmed ge dem den undervisning de behöver.

 

Referenser:

Freeman, J. (2005). ”Counselling the Gifted and Talented”. Gifted Education International, Nr 19.

Kullander, A. (2013). ”Särskild begåvning – tillgång eller handikapp?”. Specialpedagogisk tidskrift, Nr 2/2013.

Persson, R. (1997). Annorlunda land – Särbegåvningens psykologi. Almqvist & Wiksell.

Persson, R. (2010). ”Experiences of Intellectually Gifted Students in an Egalitarian and Inclusive Educational System: A Survey Study”. Journal for the Education of the Gifted. Prufrock Press Inc, Vol. 33, Nr 4.

Silverman, L. K. (2013). ”Breakthroughs in Assessment of the Gifted”. Gifted Development Center. Nebraska Association for the Gifted, February 28, 2013.

Skolverket. (2015). Att arbeta med särskilt begåvade elever. http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sarskilt-begavade-elever-1.230661



Kategorier:Särskild begåvning/särbegåvning

3 replies

Trackbacks

  1. Särbegåvad eller ADHD? – Mona Liljedahl
  2. Föräldrarna skyller på särbegåvning – Mona Liljedahl
  3. Hur du undervisar särbegåvade barn – instruktionsboken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: